Sverigedemokraterna i Tyresö lämnade förra veckan in en motion om ett mörkerreservat i Amaryllisparken – det skulle i så fall bli Tyresös första. Faktum är att Tyresö skulle kunna gå i fronten med denna idé, då det verkar vara glest med officiella mörkerreservat i landet!
Ett mörkerreservat i Amaryllisparken skulle vara ett bra exempel på lokalt naturvårdsarbete som kan gynna biologisk mångfald, förbättra naturupplevelsen för människor och vara konstnadseffektivt för kommunen.
Att artskyddet väger tungt i Amaryllisparken kan inte ha undgått någon vid det här laget. Våra fladdermöss trivs där eftersom Amaryllisparken redan nu erbjuder väldigt mörka partier. Detta är tack vare att vi har heltäckande krontak – något som är ganska ovanligt i urbana miljöer idag där kommunerna gärna glesar ut och gallrar bort träd för att skapa ”de där trygga platserna”. Vi har arter i Amaryllisparken som är stationära och finns i parken regelbundet. Dessa arter, till exempel Vattenfladermus och Brunlångörat, är helt beroende av att mörkret i parken får ett juridiskt skydd, för att kunna fortsätta sina liv där. De är otroligt manövreringsskickliga och rör sig smidigt i den täta vegetationen. Att vegetationen är just tät i Amaryllisparken gynnar insektspopulationen fladdermössen jagar om natten. Brunlångörat har också specifika krav på viloplats-miljöer (trädsprickor, byggnader) – mörkerreservatet ska följas av skydd av sådana viloplatser.
Bevarande av nattlig natur som är hårt ansatt av urbanisering och ljusföroreningar blir allt mer uppmärksammat och är redan nu viktigt för att skapa ett hållbart ekosystem som genererar en mängd tjänster till oss människor som lever runt naturen. Många arter är nattaktiva och beroende av naturligt mörker för sina livscykler (t.ex. nattfjärilar, nyckelarter inom insektsfauna, groddjur och fladdermöss). Minskat ljusutsläpp minskar störning av naturliga beteenden som födosök, parningsbeteenden och navigering. Ljusförorening påverkar pollinering (vissa nattaktiva pollinatörer), byten/predator-interaktioner och nattliga migrationsmönster. Genom att minska onödigt ljus kan man stödja naturliga ekologiska processer. Ett mörkerreservat kan bli en ett viktigt för arter som trivs i mörkare miljöer och skapa ett lokalt nätverk av bättre habitat.
Blir det otryggt om man släcker ner?
Forskning visar att upplevd otrygghet inte alltid följer faktiska brottsstatistik. Väl utformad miljö kan öka trygghetskänslan utan att behöva överbelysa hela parken. Rätt placerad, riktningsstyrd och varmspektrum-belysning kan skapa trygghet där det behövs men lämna stora ytor mörka för naturen. Det är fullt möjligt att kombinera trygghet och mörkerreservat genom att tänka till lite var, hur och när vi ska ha belysning i Amaryllisparken. Det kan till exempel vara genom rörelsestyrd belysning, riktad och skärmad belysning längs med gångvägen som löper genom Amaryllisparken. Idag finns det belysning där, det kommunen borde göra är att anpassa den, samt belysningen på Teddybjörnens förskola.
Det skulle bli mer kostnadseffektivt med ett mörkerreservat!
Målstyrd belysning (lägre effekt, LED med låg värmespridning, rörelsestyrning) kan sänka driftkostnader för elkonsumtion och underhåll. Riktade armaturer och tidsprogram innebär ofta lägre energianvändning än konstant fullbelysning och skulle ge lägre årliga driftkostnader för kommunen. Investering i mörkervänlig infrastruktur är en investering i biologisk mångfald, vilket kan minska kostnader associerade med artförluster och restaureringsinsatser.
Vi är glada att just mörkerreservat har lyfts av en av våra partier som stöttas oss hela vägen i kampen om att rädda Lindalens sista grönområde – nu hoppas vi att en majoritet av partierna i kommunen förstår vikten och sätta klokheten i förslaget före allt annat..!
Tack Sverigedemokraterna i Tyresö för ett fint initiativ!