I torsdags förra veckan, den 25/8, fick vi se detaljplan Amaryllis(parken) antas i kommunfullmäktige (KF) tillslut med en enda rösts marginal efter ca 2 års intensiv kamp för bevarandet av Lindalens sista grönområde. Avgörandet kom från Vänsterpartiet. Det var ett väntat utfall, men ändå så sorgligt. Extra besvikna är vi på Miljöpartiet i Tyresö som agerade extremt konstigt redan från entrédörren vid kommunfullmäktige, och kanske än värre i talarstolen.
Vi kunde se en viss antydan av partiets piska på en av ledamöterna som fick träda in för partiet som reservkraft redan när hen kom till entrén och möttes av oss parkvänner, där vi hade riggat en begravning av den biologiska mångfalden under en tyst manifestation. Vi försökte också åter igen dela ut Denise Perssons fladdermusrapport som ett komplement till beslutsunderlaget för detaljplan Amaryllis. Redan när ena Miljöpartisten dök upp och skulle gå in hade hen ett fruktansvärt stressat kroppsspråk och vägrade ta emot rapporten från oss. Frågan är om hen verkligen var bekväm med att säga ja till planen, innerst inne?
Ett brev till miljöpartiet gick ut…
Vi väljer att publicera det vädjande brevet som gick ut till Ajda Asgari, Miljöpartiets ledare i KF, det gick ut ett par dagar innan omröstningen skulle äga rum. Tyvärr fick vi inget svar på detta brev, inte ens ett ”Jag har mottagit ert mejl”. Under hela den här resan har vi trott att Miljöpartiet har bundit sig från start med Liberalerna och Socialdemokraterna till en överenskommelse, där Miljöpartiet kanske fått igenom något de velat och samtidigt varit tvungen att säga ja till Amaryllisparkens skövling. Så kanske fortfarande är fallet, men med fladdermusrapporten som är granskad av en ledande forskare i Sverige, borde man som det enda gröna partiet, för klimatet och den biologiska mångfalden, ha tagit oppositionspartierna SD, M, KD och C:s utsträckta hand tillsammans med vår vädjande hand, och sett erbjudandet om att åtminstone återremittera planen pga att de ekologiska värdena borde utredas mer i Amaryllisparken, men det gjorde inte Miljöpartiet. I rapporten kan man läsa ganska klart och tydligt hur idén om detaljplan Amaryllis strider mot Artskyddsförordningen och där är det verkligen läge att dra i handbromsen och släppa handslaget med de övriga partierna som uppenbart inte värnar om närnaturen i Tyresö heller.
Därmed krossades illusionen om att Miljöpartiet i Tyresö är ett parti som värnar om vårt klimat, vår biologiska mångfald och vår värdefulla närnatur. Det hade varit en sån enkel reträttväg utan att behöva säga nej till sina övriga kompisar i styrets planer. En självklar utväg.
Miljöpartiet i Tyresö argumenterar..
”Ekologiska kompensationer kommer att genomföras i parken” är MP:s ursäkt för denna totala skövling av den gamla parkmarken som hyser parningsplats och jaktyta för 6 arter i parken. Vi undrar hur Miljöpartiet har tänkt sig dessa kompensationsåtgärder?
Vi har till exempel Brunlångöra i parken, en individ som är beroende av nästintill totalt mörker och så har vi flera Myotisar som är beroende av tät skog och som är mycket skygga. Studerar man detaljplanen inser man snabbt att området kommer ljussättas i vartenda hörn och Liberalerna har uttryckligen sagt att ”sly” ska rensas. Det är ju precis det här som är icke kompenserande åtgärder för våra fladdermöss, men Miljöpartiet har inte tillräckligt med kunskap om ett av Sveriges viktigaste djurslag eller så är de bara inte samstämmiga med de övriga partierna som de samarbetar med, vilket i så fall är mycket sorgligt, då den biologiska mångfalden får lida för det.
Kompensationsförslagen som går att läsa sig till är att man ska lägga upp död ved i faunadepåer – det producerar inga mygg men gynna däremot skalbaggar fladdermöss inte äter, och sättas upp fladdermusholkar. Om möjligt är det så att Sveriges minsta fladdermus kanske skulle kunna flytta in i dessa holkar, men övriga arter är det osannolikt att de ens kommer på en sån husvisning.
Vår uppfattning är att Miljöpartiet inte bara sviker Lindalsborna totalt, utan faktiskt alla former av närnatur i kommunen, den biologiska mångfalden och sitt egna klimatarbete. Det här är inte bara en fråga om Amaryllisparken i Lindalen, utan en systemfråga för kommunen. Vilket system vill vi ha för framtagande av nya detaljplaner, hur pass stora naturvärden ska påvisas eller är det alltid försäljningen och den ekonomiska vinningen av marken som ska gå före i alla led oavsett hur brutal en exploatering är på just det där området det berör? Är det inte dags att sluta skövla närnatur, och fundera på hur byggtakten ska vara och revidera Översiktsplanen? Vi är påväg att utrota mycket av vår biologiska mångfald, något som tyvärr inte kommer tillbaka när vi väl valt bort den en gång för alla – det är ett parti som Miljöpartiet som ska bära faunan och stå längst fram i ledet för att stoppa detta. Varför gör inte Miljöpartiet i Tyresö det? Varför är det vi kommuninvånare som behöver skrika oss hesa för att försöka stoppa äventyrandet av Sveriges miljömål, det brott mot artskyddsförordningen och habitatdirektivet som nu styret i Tyresö har ställt sig positiva bakom?!
Kan man lita på att man får ett grönt parti om man lägger sin röst på Miljöpartiet i Tyresö i valet?
Svaret är ganska enkelt.
Nej.